Vad är en svensk lantras?

Ett djur med benämningen ”svensk lantras” är ett djur som har sitt ursprung i Sverige, och man brukar använda sig av begreppet ” Rasen ska ha funnits tillräckligt lång tid i ett område för att den hunnit anpassa sig till sin miljö”. I miljön ingår allt från klimat till skötsel av djuren. Det är alltså djur som har sitt ursprung flera hundra år bakåt i tiden, kanske upp till tusen år.
För att få använda begreppet svensk lantras så måste djuret vara renrasigt och finnas i något som kallas sluten stambok. Är man intresserad av att köpa levande lantraser så ska man alltid begära genbanksintyg, det borgar för att djuren är av rätt sort!
Svenska lantraser är genomgående utrotningshotade eller akut utrotningshotade, orsaken till det började redan i mitten på 1800-talet. Då startade en stor import- och korsningshysteri och bland annat importeras billig ull från bl.a. Argentina. I slutet på 1800- och under större delen av 1900-talet så är det bl.a. politiska ställningstaganden som påverkar lantraserna negativt. Det finns tex. situationer där hemmansägare i början på 1900-talet inte fått banklån om dom inte bytt ut sina gamla djur till moderna importerade raser. Slakteriers klassificeringssystem gynnar inte djur som är små och eftersom dom flesta lantraser är mindre än importraserna så har det varit lätt för djurägare att byta ut sina små djur mot större för att kunna öka lönsamheten. Även politiska beslut har missgynnat lantraserna och där kan nämnas 1967 års jordbrukspolitik som ”avvecklar småbruken”.

Varför bevara utrotningshotade djur?

Idag så måste vi se andra värden än dom ekonomiska för att dessa djur ska ha ett existensberättigande, genetisk mångfald, betare på speciellt värdefulla betesmarker osv.
Oftast så har en lantras en betydligt högre genetisk mångfald än många av dom moderna produktionsraser som finns, vid ett sjukdomsutbrott där dom producerande djuren inte är genetiskt rustade för att stå emot så kanske ett lantrasdjur klarar sig bättre. Får vi problem på produktionsraserna med sjukdomar som beror på en ensidig avel så kan man häva det genom korsningsavel. Man kan se på lantraserna som en reserv vid olika problem eller kriser i vårt moderna jordbruk.
Idag vet vi att en lantrasko betar lite annorlunda, alltså äter lite andra växter, än en modern mjölkko, vill vi bevara kulturmarker som dom sett ut i hundratals år så är lantraser en förutsättning för att det ska betas rätt.

Varför slakta utrotningshotade lantraser?

När lantraserna levde ”på sin tid” så var det självhushållsjordbruket som var det dominerande systemet, djuren och jorden kunde producera så att det, oftast, räckte till gårdens folk. Det innebär att djuren då var normalproducerande, idag i vårt moderna högproducerande jordbruk så har dom inte riktigt plats som tidigare. Med dom system som vi har idag, bl.a. kravet på billig mat eller klassningssystem som missgynnar små djur, så är det nästan omöjligt att få våra lantraser att vara ekonomiskt försvarbara.
Vi vill skapa ett argument till för att lantraserna ska vara värda att bevara, lantraser är visserligen mindre djur och dom växer oftast långsammare, ett Linderödssvin växer nästan hälften så fort som ett modernt slaktsvin. Vi tror att vårt koncept med egen uppfödning och slakt i små skala kan tilltala er konsumenter. Och samtidigt så kan du som kund både vara med och bidra till bevarandet, men även själv kontrollera vår djurhållning.
Men det som kanske i slutändan betyder mest är den fina kvalité och smakupplevelse som lantraskött ändå är.
Lantraser växer, som vi tidigare skrivit, långsamt och fördelen med det är att köttet hinner mogna och bli färdigt på ett annat vis. SLU har i olika studier visat att ju långsammare ett djur växer desto bättre och mer marmorerat blir köttet, och med marmorering menas att det finns
insprängt fett i köttet. Och det är till stor hjälp, för både smak och saftighet. Men framför allt, om ni kära kunder, tycker som vi att köttet är fantastiskt gott, och att ni, liksom vi, tycker att bevarandet är viktigt så kommer ni att efterfråga lantrasköttet och vi och många andra bevarare kan hålla fler djur och på sikt så ökar dom i antal!

Kött

Vi tänker inte krångla till vad kött är, utan vi koncentrerar oss på det viktigaste. Typ av djur, uppfödning och mörning.
Typ av djur har naturligtvis betydelse, ett djur som växer sakta får en typ av kvalité och djur som växer fort får en annan. Troligtvis så har rasen inte så stor betydelse för kvalité och smak utan då är andra faktorer viktigare, åtminstone för hur en normalkonsument upplever köttet. Det som SLU kunnat visa är att kött som kommer från långsamväxande djur håller en högre kvalité oavsett andra faktorer.
Uppfödningen är av stor betydelse, val av foder kommer direkt att ge olika effekter på köttkvalitén. Om man fodrar grisar med äpplen några veckor innan slakt så kommer köttet att få en syrlig smak, och det är klart att om man fodrar med andra fodermedel så påverkar det också. Det man generellt kan säga är att om man som konsument vill ha kött som är bra för vår hälsa så ska man leta efter kött som är uppfött på stor, helst hela andelen, gräs. Nöt som har fötts upp på bara gräs i någon form har generellt sett en hög andel Omega 3, det finns andra fördelar med antioxidanter mm. Detsamma gäller för andra djurslag. Leta efter förpackningar med ord som, utegris, naturbeteskött, stråuppfött osv. Djur som fått gått ute och blivit fodrade med det foder dom är ämnade för är mer hälsosamt för oss människor.
Vi föder upp våra djur på bete under sommaren och under vintern så får dom en mix av gräs (ensilage, hö osv.) och spannmål om så behövs. Nötdjuren klarar sig oftast på gräs även under vintern, men grisarna har det svårare och dom får allt ifrån potatis, ensilage, rapsfrö till spannmål. Speciellt när det börjar krypa ner under -10 grader under längre perioder.
När djuren är slaktade så måste dom ”hänga” en viss tid, en nöt bör hänga 10-20 dagar minst och vi anser att en gris ska få hänga minst 4 dagar.
Det är det som säljs som ”Hängmörat”, och det som händer med köttet är att enzymer bryter ner proteiner och köttet blir mört, när man hänger köttet så försvinner en del vätska och det är bra för då slipper du som konsument få det i stekpannan. När vi slaktar egna djur så låter vi nötet hänga i 20 dagar och grisen i minst 4 dagar sedan säljer vi det i butiken. När vi köper in nötkött så låter vi det vaccummöra under minst en till en och en halv vecka eftersom de normal hänger i 10 dagar och gris ett par dagar på slakterier.
Oavsett om man köper kött förpackat eller, som hos oss, i lösvikt så ska man sträva efter att få så gammalt kött som möjligt, det här kan låta tokigt, men ju äldre köttet är desto mörare är det. Ett nötkött som är 4-5 veckor gammalt är utmärkt kött och har det bara hanterats rätt, dvs. legat i kyla i max +2 grader, så är det ingen som helst fara att äta.